Smärta är en viktig och naturlig känsla vi människor har. Den hjälper oss att navigera så att vi (som oftast) undviker att skada oss. Men denna försvarsmekanism som tillåter oss att uppleva potentiella faror och vad som kan vara skadligt, kan även leda till mycket besvär.Detta när smärtsignalerna inte bara låter oss bli varse om en hög temperatur så att vi drar undan handen från en varm kokplatta, men när istället en akut smärta uppstår exempelvis vid ett ryggskott. Eller, om en ryggsmärta blir långvarig eller kronisk, och skapar lindrigare eller grava problem i vardagen. Smärtan har i dessa tillfällen fortfarande en ”navigerande roll”, som ger oss möjligheter att kunna hitta strategier för att lindra eller bli av med smärtan. Problemet är bara, att vi som regel behöver hjälp för att bli av med den långvariga smärtan.
Kroppen, eller kanske hjärnan, har ofta ”låst sig” och behöver om-programmeras för att smärtsignalen skal brytas. Om-programmeringen kan ses som att göra en ”uppdatering” av din programvara på din dator. Detta kan man göra på olika sätt, men ofta är det träning eller olika former för terapi som hjälper. I vissa sällsynta fall måste kirurgi eller medicinering till för att få bukt med problemet, men oftare är det andra typer av strategier som är mer lämpliga; man får hjälp med att bli starkare, mer rörlig, stressa ner, äta bättre, eller får behandling som gör att spänningar i musklerna minskar och blodcirkulationen blir bättre. Beroende på vad problemet är finns det olika typer av terapeuter som kan hjälpa dig, vanliga för muskel- och ledbesvär (som ju står för den större delen av orsakerna till smärta), är fysioterapeuter, naprapater, sjukgymnaster, massörer och andra. ”Men HUR, och VEM ska jag välja?”
Innehåll artikel
Denna artikel kommer ge dig förståelse för vad smärta är, varför det uppstår samt vad du själv (eller med hjälp av olika terapeuter) kan göra för minska eller eliminera dina problem. Vi kommer gå igenom följande huvudpunkter;
- VAD ÄR SMÄRTA
- VATTENGLASET – en metafor om totalbelastning och ”droppen som får bägaren att rinna över”
- ”FRISKOMETERN” – det dynamiske måendet och skillnaden mellan att vara frisk, ofrisk och sjuk
- HUR KAN MAN PÅVERKA OCH MINSKA SIN SMÄRTA, OCH EVENTUELLT BLI SMÄRTFRI?
[templatera id=”28774″]
VAD ÄR SMÄRTA?
Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför människor söker hjälp. Smärtan kan vara både akut eller långvarig och kan medföra stora besvär hos en individ. Upplevelsen av smärta uppstår när en yttre eller inre faktor hotar med att skada kroppen. Smärta har som syfte att skydda dig mot skador och är en vital egen- skap för vår överlevnad. Det finns inga bra tekniker för att mäta smärta och det är omöjligt att jämföra smärtupplevelser individer emellan. Beskrivningen av smärtans karaktär är däremot viktig för att förstå vad som orsakar smärtan (till exempel stickande, pulserande, svidande eller skärande) samt vilka faktorer som förvärrar eller lindrar smärtan. Smärtan kan också påverkas av psykiska faktorer såsom stress, depression och ångest.
”No brain, no pain”. Smärtan tolkas alltid i hjärnan. Vid en skada aktiveras smärtnerver som är specialiserade för att förmedla smärtsignaler (till exempel från en muskel i armen) till hjärnan. Först när signalerna nått hjärnan kan de tolkas och göra oss uppmärksammade på smärtan. Det är alltid hjärnan som avgör om signalerna ska tolkas som smärta. Ingen hjärna, ingen smärta.
Akut smärta upplever vi flera gånger i livet. Plötsliga ryggsmärtor drabbar merparten av alla vuxna någon gång under sin livstid. Om en skada uppstått i muskulaturen, reagerar kroppen vanligtvis med en inflammatorisk process med syfte att läka skadan.Vid andra tillfällen kan akut smärta övergå till en långvarig smärta. En långvarig smärtbild kan påverka flera av kroppens system som kan leda till sämre sömnkvalitet, försämrad koncentration, påverkad sinnesnärvaro, inlärning och minne. Över tid kan detta resultera i en sjukanmälan och nedsatt livskvalitet. Det är viktigt att ta smärtan på allvar och inte vänta med att söka hjälp. Idag antas 20-50% av den vuxna populationen leva med långvarig smärta där de vanligaste områdena som drabbats är rygg, nacke, axlar och knä.
”VATTENGLASET” – en metafor om totalbelastning och ”droppen som får bägaren att rinna över”
Vilket tillstånd en människa befinner sig i påverkas av många olika faktorer. När man lyckats anpassa sig till den yttre miljön, och samtidigt gett cellbalans i den inre miljön, kallas det för homeostas (jämviktstillstånd). Vid skada eller sjukdom är denna jämvikt förskjuten. Olika typer av stress summeras i kroppen. Det vill säga att om man upplever jobbstress, lider av sömnbrist och ångest så blir resultatet stress + stress + stress. Totalbelastningen i kroppen kan då bli för stor för att kroppen ska kunna upprätthålla sin jämvikt (balans). Om man önskar att skapa en balans i kroppens olika system (nervsystem, hormonsystem etc.) är det nödvändigt att se över sin totala stressbelastning – ”hur mycket vatten har man i sitt glas”. Ett överfullt glas svämmar över och skapar smärta eller andra symptom och problem.
Genom att identifiera och framhäva obalanser i ett tidigt skede kan du i stor utsträckning förhindra att ditt vattenglas svämmar över. Om skadan redan inträffat kan du få hjälp med behandling för att minska stressbelastningen, men du optimerar din egen läkning med att själv vidta åtgärder i syfte att reducera stress, till exempel via livsstilsval.
”FRISKOMETERN” – det dynamiske måendet och skillnaden mellan att vara frisk, ofrisk och sjuk
”När polisen skjuter laser mot en bil i fart visas hastigheten, men inte om bilen bromsar, har en konstant hastighet eller accelererar”. På samma sätt kan vi beskriva vår hälsa. Vi har vid varje given tidpunkt ett visst hälsotillstånd, men om vi är på väg mot en bättre eller sämre hälsa bestäms av våra livsstilsval. Vid smärtproblematik vill vi bromsa de negativa faktorerna och skapa ett bättre system. Modellen “Friskometern” illustrerar dynamiken mellan det friska, det icke-friska och det sjuka som ständigt förändras.
Längst till vänster i den gröna delen är resurserna 100%, då råder optimal jämvikt i kroppen och hälsan är på topp. Om olika stressfaktorer bryter ner balansen i kroppen går processen mot en sämre funktion och mot höger enligt modellen. När den negativa belastningen är tillräckligt stor, blir vi “icke-friska” (gult) med en reducerad funktion. Med tiden klarar inte kroppen av att kompensera för obalansen och jämvikten blir förskjuten i den grad att smärta eller andra symptom uppstår om man inte lyckas åtgärda orsak- erna till belastningen. De svarta prickarna i det gula fältet illustrerar besvären som ökar i takt med den minskande funktionen. Det röda fältet illustrerar sjukdom. Belastningen på kroppen är då såpass stor att symptomen man uppvisar definieras som diagnostiserbara sjukdomar, exempelvis stressfraktur, diskbråck eller avsliten muskulatur. Exempel på sjukdomar som inte tillhör muskel- och ledsystemet är diabetes och hjärtsjukdomar.
Friskometern är en modell som ska hjälpa oss förstå att vi befinner oss i ständig förändring och att vi ska göra det mesta vi kan för att pilen ska förflytta sig åt vänster, mot det gröna fältet. För de med en specifik smärta är det vanligt att man tänker att man var ”helt balanserad” innan smärtan uppkom, men kroppen har varit i obalans och har ofta kompenserat länge innan smärtorna träder fram. Det skiljer bara en millimeter mellan det icke-friska på den gula delen och de svarta prickarna – som är där symptomen dyker upp i ditt medvetande.
HUR KAN MAN PÅVERKA OCH MINSKA SIN SMÄRTA, OCH EVENTUELLT BLI SMÄRTFRI?
Det finns såklart ingen enkel universell lösning på problemet. Men genom att skapa förståelse för vad smärta är, och varför den kvarstår, kan vi hjälpa att öppna dörrar och motivation att hitta strategier och hjälpare som kan leda till att problemet elimineras, eller i alla fall lindras. Vi som jobbar med smärta varje dag vet att det inte bara är att trolla bort alla former för smärta. Men vi ser också, att det i nästan alla fall finns lösningar! I det kommande stycke ska vi gå igenom tänkbara orsaker till vad som kan orsaka smärta, som du kanske inte tänker kan vara problemen – men som mycket möjligt är det.
The CHEK totem pole är en modell som amerikanen Paul Chek, grundaren av CHEK Institute i San Diego, har utvecklat. Paul analyserade de biologiska system han menade har störst inflytande på kroppen, och kom upp med ett hierarkiskt system av olika faktorer och organsystem som är avgörande för vår hälsa. Metaforen totempåle speglar att ju högre upp i figuren man är, desto viktigare är organet. Ju längre ner vi kommer i totempålen, desto mindre viktiga är organet för vår överlevnad. Modellen tar alltså följande utgångspunkt; vilka biologiska system är så viktiga att vi kommer offra allt annat längre ner i totempålen för att detta ska fungera? Och, det som är spännande och viktigt i sammanhanget om smärta och hur vi kan eliminera denna; kan vi använda oss av denna kunskap och förståelse för att hitta saker att behandla och påverka, som kanske inte är just där vi har smärta – men som kanskje skapat eller upprätthåller denna?
Låt oss ta en titt på CHEKs totempåle
ANDNING
Överst i totempålen hittar vi andningen, som är avgörande för liv. Andas vi inte, dör vi inom några minuter. Men andningen är inte bara ett ”andas eller stryps”, andningens ”kvalitet” påverkar i hög grad funktionen i nervsystemet, muskelsystemet, vår upplevelse av stress och smärta och så vidare. Det är nämligen så att vi kan andas på ett ”korrekt sätt” vilket konstant påverkar musklernas spänningsgrad, blodets syresättning osv. Andas vi på ett mindre optimalt sätt kan detta leda till överbelastning av muskulatur som gör att vi får spänningar som leder till problem. En suboptimal andning kan alltså leda till en kronisk ländryggsmärta i slutändan.
KÄKE/ MUNN
Nästa steg i totempålen är käke och munn (inkluderat tänderna), eller det vi kallar det vi terapeuter kallar det stomatognatiska systemet. ”Varför ät detta så viktigt, och har det verkligen något att göra med min onda axel?”. Befogad fråga. Men näst efter syre genom andningen, är det näring som gör att vi kan fortsätta att leva. Klarar vi inte av att tugga och svälja maten, lever vi inte länge (men längre än om vi inte andas). Kom i håg att filosofien med totempålen är de biologiska organsystem som varit viktigast för vår överlevnad historiskt sett. ”Vi är fortfarande djur med en biologi som lever under förhållanden på savannen och under fysiska lagar”. Problem med ett snett bett som nöter ned tänderna ledde innan tandläkarens tid till att tänderna ramlade ut – och då levde man kanskje inte länge. Men även i moderna tider påverkar käken och munnen vår hälsa, genom olika reflexsystem längre ned i totempålen som kommer påverkas av detta. Det som är spännande och viktigt att veta, är att det kan vara symptomatiska problem med saker i kroppen (som exempelvis munn/ käke) som skapar ändrade förutsättningar längre ner i reflexsystemet. En dålig mekanik i svalget måste kompenseras med nacken, vilket betyder att en spänning eller svaghet i muskler i käke/ svalg på sikt skapa problem i nacken. exempelvis.
ÖGONEN
Ser man dåligt, kompenserar man för att se bättre. Det visuella sinnet är så pass viktigt för oss, så om en ögonmuskel exempelvis inte fungerar optimalt, lutar man och roterar man nacken för att kompensera. Och dett kan leda till kroniska spänningar i nacken, som kan resultera i problem med nacksmärta, huvudvärk eller liknande.
ÖRON/ INNERÖRA
Öronen låter oss lyssna, och innerörat är vår ”gyro”, som tillsammans med ögonen och receptorer i muskel- och ledsystemet tillåter oss navigera och balansera oss i förhållande till gravitationskrafterna. Påverkan på detta systemet måste alltså kompenseras av systemen under denna i hierarkin, och kan alltså leda till problem.
NACKEN
Nacken är väl kanske första del av denna modellen där människor kan känna igen; ”ja där kan man ju faktiskt ha problem med smärta”. Nacken balanserar ju huvudet på toppen av sig, och påverkar såväl ögonens position, innerörats position samt påverkar käke och andning. Orsaken till att nacken, och i synnerhet den övre delen av denne, är högt i totempålen, är dess effekt på ovan nämnda system, och systemen under. Nacken påverkar nämligen allt under denne, då nästan hela centralnervsystemet passerar genom nacken i ryggmärgskanalen. En vridning i nacken på grund av spänningar, kan alltså påverka ländryggen eller ett knä, då dessa måste kompensera om nacken är störd.
INRE ORGAN
Inre organ är viktiga, det är uppenbart. Ett hjärta som slutar slå har stor impact, uppenbart. Men även mindre spänningar och störningar påverkar kroppen, bland annat genom så kallade viscero-somatiska reflexer; organen delar nämligen nervsystem med muskler och leder, och blir det en störning i organet, leder det till effekter i musklerna i området. Exempel; hjärtat ger känningar i halsen/ vänster arm. menstruationssmärtor känns i ländrygg/ rumpa. Blindtarmen skapar en spasm i magen. Kort sagt, de inre organens ohälsa påverkar muskler och leder. En ond ländrygg kan alltså vara orsakat av tarmar som är låginflammaerade, eller njurar som är överbelastade. Viktigt att poängtera här är att det inte behöver vara ”sjuka” organ för att det ska påverka kroppen, det kan vara mindre störningar, som inte är livsavgörande – men tillräckligt stor impact för att det kan skapa problem. Uppstår ryggskottet i mellandagarna egentligen på grund av att man skottat snö, eller är det julmaten man ätit i stora mängder som är orsaken? Igen, det är inte så svart vitt, men viktigt att förstå att saker hänger i hop i kroppen.
KÄNSLORNA
Är i CHEKS system ”flytande”, och kan vara mer eller mindre viktigt. Känslorna i den gröna symbolen mellan de indre organgen i modellen, ansiktet som skär grimaser. I tillägg ser du en vit havsörn på toppen av totempålen, som illustrerar hur viktigt det är med mål och mening, att ”själen upplever syfte”.
BÄCKENET
Nästa organ är bäckenet, och orsaken till att det sätts högre upp i systemet, och antas viktigare än rygg och armar/ ben, är att hela ryggen ”vilar” på korsbenet, samt att dura mater, en hinna som kapslar in ryggmärgen, fäster i denna. En vridning här kan alltså påverka ryggens funktion, som kan skapa en axel som rör sig fel och det skapas en inklämning exempelvis.
”SLAVLEDER”
Underst hittar vi resten av ryggande, den som sitter mellan de övre nacklederna och korsbenet, samt armar och ben. Interessant nog så är det i ryggen, axlarna, höfter, knän och så vidare som många upplever smärta. Det viktiga för en terapeut, men även för ”patienten”, är att reflektera över om det är biologiska system som ligger högre upp i totempålen som kan skapa eller upprätthålla problemen. I synnerhet är det viktigt att undersöka detta om man gått med sin knäsmärta eller sin hälsporre länge, fått hjälp lokalt på området, men inte blivit bra. Kan det tänkas att det då är andra saker inte fungerar optimalt, vilket leder till ändrad funktion i knä eller fot och det utvecklas en smärta?!
Så vart sitter ”mina problem”?
Efter att ha läst texten ovan så tänker du kanske; i vilket system har jag något som kan förbättras? Det mest rationella är kanske att tänka att man ska uppsöka andra lösningar och andra terpauter om man har ett bekymmer som inte går över, eller går till behandling och det inte verkar bli förbättringar. Terapeuten kan hjälpa dig genom ”nya ögon”, men det förutsätter så klart att terapeuten har ett ”globalt perspektiv”, och inte bara ser till symptomen – exemepelvis endast undersöker och behandlar axeln, om du har problem med denna. För att göra det hela ännu mer förvirrande, är det ju så att ibland ska man endst behandla där det gör ont. Eller en kombination. Det finns inga facitsvar runt detta, artikeln vill egentligen ge dig input på 2 saker;
1) det finns alltid hopp om förbättring, om man gör rätt saker
2) om man inte blir bättre, är det smart att försöka andra lösningar. Som Einstein ska ha sagt; ”definitionen på idioti är att göra samma saker om och om igen och förvänta sig ett nytt resultat”.
[templatera id=”28774″]
Nedan ser du CHEKS totempåle, och även en video där vi förklarar oven text på vår YouTube-kanal.
Nästa del (DEL 2) av denna artikel om smärta kommer fokusera mer på det tekniska/ fysiologiska runt smärta, och förklara smärta med fokus på hjärnan, nervsystemet och hur vi kan påverka smärta. I denna kommer vi även lägga referenser till studer och forskning. Del 2 är skriven av Naprapatlandslaget Joakim Drysén).
Författare til artikeln är Naprpatlandslaget Ole A. Haslestad.
Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget
Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Kontakta Ole här.
