Vad är diskbråck och hur man man påverka det?

Diskbråck är en nedbrytning/ förslitning av disken som ligger mellan två kotor. Diskbråcket kan vara alt från asymptomatiskt (du känner ingenting alls), till att ge väldiga smärtor med utstrålningar som ger ischias, och kortsiktiga funktionsnedsättningar.

På denna sida kan du läsa mer om följande:

• Vad diskbråck är
• Symptom på diskbråck
• Hur och varför diskbråck uppstår
• På vilket sätt man ställer diagnosen
• Vilka olika behandlingsalternativ som finns
• Träning vid diskbråck
• Läkningstid – hur lång tid det tar innan man blir frisk igen
• Generella tips till hur du hanterar situationen och minskar smärtan

Vad är diskbråck?

Anatomi

Kotpelaren (ryggraden) kapslar in ryggmärgen som skickar och tar emot information från resten av kroppen. Ryggraden är uppbyggd av kotor som skyddar ryggmärgen och samtidigt möjliggör rörelse så att vi kan fungera på det fantastiska sättet vi gör. Mellan kotorna löper det muskler och ledband som sköter stabilitet och rörelser. Mellan kotorna (förutom mellan huvudet och första halskotan och första och andra halskotan) finns så kallade diskar. Dessa är viktiga på många sätt; de är stötdämpare, hjälper till att hålla ryggen stabil men samtidigt mobil, och håller avståndet mellan kotor så (spinal-)nerverna får plats. Disken har också nerver och blodkärl.

”Ägg-gula och Champagne-kork”

Disken är uppbyggd av en inre, gelatinös del kallad nucleus (kärna), och en yttre och hårdare del kallad anulus. Den inre kärnan innehåller till stor del vatten, medan den yttre ”ringen” är uppbyggd av ett fibröst brosk som ligger i olika lager och skapar en stabil ”rustning”. Du kan föreställa dig följande metafor, som kan hjälpa dig minnas hur disken är uppbyggd (metaforen stämmer givetvis inte med den faktiska anatomin): Diskens kärna, nucleus pulposus är som en ägg-gula, medan anulus fibrosus är som en lager runt, bestående av Champagne-kork.

När disken blir skadad

Diskbråck uppstår när det blir ”sprickor i Champagnekorken”. När disken buktar utåt kallas det en protrusion, men om skadan är lite större (Champagne-korken brister mer), kan det läcka ut ägg-gula. Detta kallas extrusion. Om en del av nucelus (”ägg-gulan”) läcker ut och blir liggande fritt i spinalkanalen kallas det sekvestration. Ju större skadan är, ju mer sannolikhet för att nociceptorer (”smärtreceptorer”) påverkas och förmedlar smärta. Om diskens innehåll (”äggula”) läcker ut (bråck) och påverkar en nervrot (vanligen ischiasnerven), kan resultatet bli utstrålning.

Ischias

När en nerv påverkas direkt av kärnan, eller indirekt via kemiska ”triggers” från denna, kan det uppstå nervpåverkan. Detta kallas ischias om det är ischiasnerven längst ned i ländryggen som påverkats. Det finns även andra nerver som kan drabbas, men vanligast förekommande nervpåverkan har vi på ischiasnerven, då diskbråck längst ned i ländryggen är det vanligaste. Vanligt förekommande när man får ischias eller diskbråck är en historik med tidigare ryggsmärtor.

Symptom på diskbråck

Smärta uppstår när kroppen uppfattar potentielle vävnadsskada. Om diskbråcket är litet (protrution) smärtar det ofta mindre (man kan faktiskt ha en buktande disk UTAN att man upplever smärta – asympromatiskt diskbråck). Ju större diskbråcket är, desto större sannolikhet för mer smärta. Om en spinalnerv (de nerver som går från ryggraden och ut i kroppen) påverkas kan det leda till nedsatt funktion – muskelsvaghet, nedsatt känsel samt att reflexerna blir sämre. Det kan även stråla ut längs nervens ”bana”. När det gör mer ont i benet än i ryggen brukar det vara ett tecken på nervpåverkan av diskbråck.

Ländryggs-symptom diskbråck

Om diskbråcket sitter i ländryggen är det oftast vid L4/L5 eller L5/S1, och det strålar då ut i benets baksida ned mot foten, detta kallas ischias. Mindre vanligt är diskbråck högre upp i ländryggen. Om femoralisnerven påverkas strålar det på framsidan av låret. Nervsmärta karakteriseras av en ilande, mycket smärtsam art.

Nack-symptom diskbråck

Mer ovanligt förekommande är diskbråck i nacken. Oftast sitter skadan vid C5/C6, som är beläget i nackens mitt/nedre del. Nerverna som påverkas är från nervflätan som går ut i armen, plexus cervikalis. Symptomet blir därför liknande som ischias (ilande smärta), fast i armen.

Bröstryggs-symptom diskbråck

Detta ser vi minst av. Ett litet diskbråck känns lokalt som smärta i bröstryggen. Även diskbråck från bröstryggen kan stråla ut om det är kraftigare.

Red flag

En ”röd flagga” är en kod för när man bör dra öronen åt sig och undersöka om det är allvarligare skada som skapar problem. Vid symptom där lårens insida tappar sin känselförmåga, eller man inte kan hålla på urin och/eller avföring, ska man omedelbart söka kontakt för akut hjälp på sjukhuset. Detta kan vara tecken på att diskbråcket påverkar själva ryggmärgen.

Om detta är fallet ska man utredas för eventuell akut operation. Om ryggmärgen skadas av en disk som trycker på ryggmärgen över tid kan detta skada ryggmärgen. Det kan vara irreversibelt – därför ska det kollas omedelbart. Det ska sägas att det är ovanligt med ”ridbyxe-anestesi” (att man tappar känsel insida låren, och kontrollen på sin urinering/ avföring).

Hur och varför diskbråck uppstår

Ett diskbråck uppstår när krafterna är för stora för att strukturerna i disken håller sig intakta. Det är kompressioner, rotationer och glidningskrafter som kan få vävnaden att ”gå sönder”. Det kan uppstå akut eller över längre tid, av akut skada eller längre tids nedbrytning (degeneration).

Vanligast förekommer diskbråck runt 40 års ålder. Innan detta har i regel diskarna en starkare vävnad som inte brutits ned, och efter detta blir diskarna allt mer dehydrerade – de tappar vatten, vilket resulterar i att det ”inte finns mycket att ägg-gula att läcka ut”. Nedan kan du tydligt se hur en sned rygg kan tänkas utsättas för belastningar som kan skada disken som ligger mellan två korta på sikt. Killen på bilden har skolios, men även rakare ryggar kan få diskbråck.

Disponerande faktorer

• Ärftlighet
• Övervikt
• Tunga lyft
• Rökning

På vilket sätt man ställer diagnosen diskbråck

Klinisk undersökning

Lasegues test med mera

Ett större diskbråck är relativt enkelt att diagnostisera utifrån symptomen: strålande ilande smärta och påverkan på känsel och kraft. Med tilläggstester som att testa reflexerna, samt ”stress-tester” där man förstärker påverkan på nerverna genom att sträcka på de, kan man vara ganska säker på diagnosen.

Nervsträcks-testerna för den vanligaste typen av diskbråck- längst ned i ländryggen, kallas Lasegue eller Straight Leg Raising (SLR) och Slump test. Man kan även göra liknande tester för att undersöka om diskbråcket sitter längre upp i ländryggen eller i nacken.

Man kollar även förmåga att utveckla kraft, hur känseln är på huden (sensibilitet) samt reflexerna.

Magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT) som undersökningsmetodik

Är man osäker på om det är ett diskbråck eller något annat som påverkar nervsystemet – eller om man vill veta exakt vart bråcket sitter och hur stort det är – kan man ta en MR eller CT. Bilderna analyseras av röntgenläkare som kan bekräfta eller avbekräfta diskbråck, och hur det ser ut närmare. ”Röntgen”- svaret får du av din husläkare. Språket som radiologen (rötgenläkaren) skriver kan vara svårt (eller omöjligt) att förstå för en icke-medicinskt utbildad.

Paramediant diskbråck?

Vid en prolaps beskrivs vart det sitter (mellan vilka kotor/ vilken disknivå) och hur det sitter beläget. Om bråcket går rakt bakåt kallas det för centralt eller mediant diskbråck. I regel går det snett bakåt, och det är då det kan träffa en spinalnerv som göra tt det kan skapa utstrålning längs nerven. Paramediant betyder att bråcket är lateralt (vid sidan) om mittlinjen, men på medialt (på insidan) av nervroten. Är bråcket mer lateralt (ut mot sidan), kallas det lateralt. Vidare beskrivs diskens status; om höjden är reducerad med mera. I summeringen nederst på utlåtandet är det enklast att förstå vad svaret visar, då det är en sammanfattning, med ett mer normalt (icke-medicinskt) språk. Om du går och står böjt åt det hållet du har ont eller mot andra sidan ger information om hur diskbråcket sitter, och kan användas av en kliniker om hen inte har röntgenbilder att analysera.

Vilka olika behandlingsalternativ som finns

Konventionell behandling

Normalt sätt går ett diskbråck över av sig självt efter några månader. Ägg-gulan ”torkar då ut”, eller städas bort av kroppens egna reningsverk makrofagerna (fagocyter), som ”äter upp” (fagocyterar) den skadade vävnaden. Man är därför restriktiv med att operera diskbråck. Konventionell behandling syftar på manuell behandling som kan minska smärtan och förbättra funktionen. Även rehabilitering/ träning innefattas av begreppet konventionell behandling av diskbråck.

Naprapati

Det finns många olika innfallsvinklar till att behandla en kropp. Naprapatens roll vid omhändertagandet av ett diskbråck syftar till att minska smärtan samt att förbättra ryggradens funktion så att belastningen på den aktuella disken minskar. Vi Naprapatlandslaget använder oftast medicinsk akupunktur och ledjusteringar för att öka kroppens funktion och läkning. Är diskbråcket stort vill man undvika att skapa kraft vid den skadade disken.

Ledjusteringarna görs då på andra ställen i ryggraden som är stela, men som påverkar belastningen på den skadade disken. Ryggsmärtor orsakas av olika saker, och olika typer av vävnader kan vara sätet för smärtan. Ibland är det disken, och med behandling kan man påverka nervsignalerna och hur de tolkas/funktionen, så att smärtan avtar eller minskar direkt efter en justering. Är diskbråcket stort är det dock kontra-indicerat att justera i området, då man riskerar att förvärra situationen. Vi väljer då andra förhållningssätt för att påverka kroppen.

[templatera id=”28774″]

Operation

Om man efter konventionell behandling inte uppnår smärtlindring och förbättring, och problemen är grava, kan man efter några månader efter smärtdebut bedöma kirurgisk behandling (operation). Bedömningen görs av ortopeden, som är läkarspecialist på området.

Träning vid diskbråck

Det är självklart ingen bra idé, eller ens genomförbart, att träna ”normalt” med ett större diskbråck. Det är helt enkelt för smärtsamt, kroppens försvarsmekanismer skyddar området och det är inte möjligt att utöva den kraft du normalt utsätter kroppen för. Är bråcket stort klarar du inte ens att ta dig till gymmet. Samtidigt som att ”vanlig träning” inte är att föredra i det tidiga skedet, vet man att det inte är en bra idé att lägga sig på soffan resten av livet för att det gör ont. Lösningen med träning och aktivitet ligger alltså någonstans mitt emellan vila och vanlig träningsaktivitet. Det är individuellt hur denna planen ser ut, och du kan med fördel ta hjälp av en terapeut för att hjälpa dig med rehabiliteringen. När dina symptom minskar, kan du öka träningsbelastning och mängd.

Undvik Marklyft och Knäböj

Har du disksymptom från ländryggen avråder vi dig att belasta ryggen med vikter initialt. Marklyft och knäböj är kanske de två övningarna som skapar störst försämring (eller debuterar) av ett diskbråck. Orsaken är att det är så stora krafter som går genom disken vid utförandet av dessa övningar med tyngre vikter. Undvik dessa tills din magmuskulatur är stark nog att avlasta ryggen, och tills bråcket inte ger rotsymtom som utstrålning och känselnedsättning/styrkenedsättning.

Bästa träningen

Träning du kan utföra är den som är smärtfri eller som du kan genomföra med lätt till moderat smärta som inte förvärrar dina symptom. Exempel på detta kan vara promenader och lättare träning så som simning. Det varierar från person till person vad man kan göra och inte, beroende på kroppsförutsättningar, hur diskbråcket ligger beläget i ryggen osv.

Läkningstid – hur lång tid det tar innan man blir frisk igen

Många blir mycket bättre eller besvärsfria efter 2-16 veckor. Ha dialog med din terapeut/ läkare unde tiden, så att du kan få bästa hjälpen för att bli så bra så möjligt så fort som möjligt.

Generella tips till hur du hanterar situationen och minskar smärtan

• Simma lugnt – framför allt som en metafor. Att stressa upp sig och vara rädd smärtan skapar förvirring. Diskbråck är INTE farligt (om inte det trycker på vitalas strukturer eller så hårt och länge på nerven så det kan bli bestående men. Detta är ovanligt, och de allra flesta har besökt akuten många gånger innan detta sker.
• Gör enkla övningar som är smärtfria (eller med lätt/ moderat smärta som inte förvärrar situationen). Håll dig så aktivt du kan
• Arbeta om det går – att behålla en viss aktivitet och göra meningsfulla aktiviteter och behålla dagliga rutiner, är bra (om det går).
• Ta smärtstillande medikament om du har väldigt ont. Din läkande eller apoteket hjälper dig.
• Lyft inte tungt
• Var försiktig med att böja dig framåt samtidigt som du vrider dig om du har akuta ländryggsbesvär (belastar en ”posterolateral disk” mer). När den initiala smärtan är över ska man försöka leva så normalt som vanligt och inte begränsa hur man rör sig.

Här hittar du din Naprapatlandslaget-terapeut:

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Kontakta Ole här.

Artikelförfattare Ole A. Haslestad

Referenser

1. Yelverton, Christopher; Rama, Sunil; Zipfel, Bernhard  (2019). Manual therapy interventions in the treatment of plantar fasciitis: A comparison of three approaches. Health SA Gesondheid, 24(), 
2. Yuan, Yusong; Qian, Yuan; Lu, Hao; Kou, Yuhui; Xu, Yangbo; Xu, Hailin  (2020). Comparison of the therapeutic outcomes between open plantar fascia release and percutaneous radiofrequency ablation in the treatment of intractable plantar fasciitis. Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 15(1), 55–.         doi:10.1186/s13018-020-1582-2     
3. Dunning, James; Butts, Raymond; Henry, Nathan; Mourad, Firas; Brannon, Amy; Rodriguez, Hector; Young, Ian; Arias-Buría, Jose L; Fernández-de-las-Peñas, César; Baur, Heiner (2018). Electrical dry needling as an adjunct to exercise, manual therapy and ultrasound for plantar fasciitis: A multi-center randomized clinical trial. PLOS ONE, 13(10), e0205405–.
4. Boken ”Ortopedi” av Lindgren og Svensson
5. Den lille ryggkirurg av Af Asma Bashir ved Københavns universitet
6. Bengt Linds og Olle Häggs (Spine Center Göteborg) tekst på internetmedicin.se. 
7. Boken ”Smärtfri” av Naprapatlandslaget