Kristallsjuka

Kristallsjuka, medicinskt kallad benign paroxysmal positional vertigo (BPPV) eller godartad lägesyrsel, är en vanlig orsak till yrselanfall hos vuxna. Tillståndet beror på ett problem i innerörat där små kalkkristaller hamnat på fel plats i balansorganet​. Detta leder till korta men intensiva yrselattacker vid vissa huvudrörelser – ofta beskrivna som att “rummet snurrar”. Kristallsjukan i sig är ofarlig och smittar inte, men kan vara mycket obehaglig och påverka vardagslivet​. Lyckligtvis går besvären ofta över av sig själv inom några veckor, och det finns effektiva behandlingar som kan påskynda tillfrisknandet​.Nedan följer en pedagogisk genomgång av vad kristallsjukan är, varför den uppstår, vilka typer som finns, vanliga symtom och hur diagnosen ställs. Vi går även igenom behandlingsmetoder (både medicinska och manuella), hur Naprapatlandslaget kan hjälpa till med sin expertis, samt råd om egenvård och hur du kan förebygga återfall. Guiden är utformad för att vara lättförståelig och riktar sig till alla, även dig utan medicinsk bakgrund.

Vad är kristallsjukan?

Kristallsjuka är en störning i balanssystemet som orsakas av att små kalkkristaller (otoliter) i innerörat har lossnat och förflyttat sig in i någon av de vätskefyllda båggångarna i örats balansorgan​. I vanliga fall sitter dessa kristaller fast i en hinnsäck (utriculus) och hjälper hjärnan att registrera huvudets läge och rörelser. När de lossnar hamnar de “på villovägar” i balansorganets båggångar, där de inte hör hemma.

När du rör på huvudet kommer de lösa kristallerna att röra sig i båggångens vätska och stimulera balansorganets känselceller på ett onormalt sätt​. Denna felaktiga stimulering gör att balansnerven skickar felsignaler till hjärnan om hur huvudet rör sig. Hjärnan får motstridig information – övriga sinnen säger att du står stilla, men det drabbade örat signalerar rörelse. Denna förvirring i signalsystemet ger upphov till yrsel och en kraftig känsla av att omgivningen snurrar​. Många beskriver det som en karusellyrsel, liknande känslan man får efter att ha snurrat runt snabbt och plötsligt stannat.

Trots de dramatiska symtomen är kristallsjukan godartad (benign) – den skadar inte hjärnan eller hörseln och de flesta blir helt återställda. Yrselattackerna kommer anfallsvis och varar oftast bara några sekunder upp till en halv minut åt gången​. I vila känner man sig oftast relativt normal, förutom en viss ostadighetskänsla. Kristallsjukan går ofta över av sig själv inom veckor eller månader när kristallerna antingen löses upp eller hamnar rätt igen​. Ibland kan dock besvären kvarstå längre och då kan behandling behövas för att återställa balansen.

Kristallsjuka är en mycket vanlig orsak till yrsel. Globalt sett anses det vara den vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna​. Studier uppskattar att cirka 10% av befolkningen drabbas av kristallsjuka någon gång under sin livstid​, och bland äldre personer är det ännu vanligare. Faktum är att minst en tredjedel av alla över 70 år troligen har haft episoder av kristallsjuka (ibland utan att veta om det)​. Kristallsjukan debuterar oftast i medelåldern – många får sitt första anfall vid 35–50 års ålder​. Det är ovanligt hos barn​.Sammanfattningsvis är kristallsjukan ett mekaniskt fel i innerörat där lösa kristaller stör balanssinnet. Detta orsakar yrselattacker vid vissa rörelser. Tillståndet är ofarligt men kan vara mycket besvärligt. Som tur är kan rätt behandling – ofta i form av enkla huvudrörelser – snabbt få kristallerna på plats igen och häva yrseln.

Symptom

Symtomen vid kristallsjuka kommer typiskt i form av plötsliga, kortvariga yrselattacker i samband med att man ändrar huvudets läge. Många upplever sin första attack på morgonen när de sätter sig upp i sängen eller vänder sig om för att stänga av väckarklockan​. Det beror på att kristallerna kan ha klumpat ihop sig under natten och börjar röra på sig när du rör huvudet. Vanliga tecken och symtom vid kristallsjuka inkluderar:

• Karusellyrsel (rotatorisk yrsel): En intensiv känsla av att rummet snurrar eller gungar, trots att du själv står eller ligger stilla​. Yrselattacken varar oftast från ett par sekunder upp till en halv minut​. När du åter gör samma huvudrörelse kan yrseln komma tillbaka på nytt. Den snurrande känslan liknar den man får efter att ha åkt karusell eller snurrat runt snabbt och stannat​. Vanliga rörelser som utlöser karusellyrseln är: lägesändringar (lägga sig, resa sig), vända sig i liggande, titta uppåt eller böja sig framåt/neråt​.

• Balanssvårigheter och ostadighetskänsla: Under själva yrselattacken är det svårt att behålla balansen. Man kan uppleva att golvet gungar eller att man själv drar åt sidan. Mellan attacker kan en lätt ostadighetskänsla och osäkerhet i balansen kvarstå i timmar eller dagar​. Vissa har svårt att gå rakt direkt efter en attack och känner sig “sjösjuk”.

• Illamående och åksjukekänsla: De kraftiga signalstörningarna i balanssystemet gör ofta att man mår illa. Det liknar åksjuka – man kan bli illamående, kallsvettig och i enstaka fall kan kräkningar förekomma vid upprepad yrsel​. Illamåendet går oftast över så fort yrseln släpper, men vid täta attacker kan en kvardröjande illamåendekänsla finnas.

• Ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus): Under en yrselattack rör sig ögonen ofta okontrollerat i ett typiskt mönster​.Denna ögonrörelse kallas nystagmus och är en reflex som uppstår när balansorganet signalerar rotation. Vid kristallsjuka ses ofta en ryckning som har både en roterande komponent och en riktning uppåt eller åt sidan, beroende på vilken båggång som är drabbad. Även om man själv inte märker ögonrörelserna kan en annan person eller vårdgivare se dem under attacken. Nystagmus är en viktig ledtråd för diagnosen.

• Svårt att fokusera blicken: Under och strax efter en attack kan det vara svårt att fixera blicken på ett föremål. Omgivningen kan kännas suddig eller “hoppa till” på grund av ögonryckningarna. Att läsa eller titta på skärmar kan vara svårt när det pågår.

• Ospecifika symtom: Vissa kan känna sig allmänt yra eller “groggy” även mellan anfallen, speciellt direkt efter en kraftig attack. En diffus ostadighetskänsla eller lätt yrsel kan dröja sig kvar i bakgrunden. Detta beror troligen på att hjärnan tillfälligt är omställd och försöker anpassa sig efter de felaktiga signalerna.

Det är karakteristiskt att yrseln kommer och går med huvudrörelser. I stillaläge, när huvudet är orörligt, mår man oftast bra (eller betydligt bättre). Kristallsjuke-yrseln förvärras inte av fysisk ansträngning i sig (såsom att gå eller stå), utan utlöses specifikt av just lägesändringar av huvudet. Om yrselattacker uppstår utan samband med huvudets rörelser eller varar längre (flera minuter eller timmar) är det sannolikt inte kristallsjuka, utan då kan det röra sig om andra typer av yrsel.Sammanfattat är huvudrörelseutlöst, kortvarig snurryrsel det mest typiska symptomet på kristallsjuka. Om du märker att du blir kraftigt yr när du t.ex. vänder dig i sängen, tittar upp eller böjer dig fram – och att det går över ganska snabbt när du är stilla – då stämmer det väl in på kristallsjuka.

Kristallsjuka – orsak och varför man får det

Varför lossnar kristallerna från början? I många fall kan man inte peka ut en enskild orsak – hos cirka 70% av patienterna är kristallsjukan idiopatisk, det vill säga att den uppkommer utan känd utlösande faktor​. Forskare tror att åldersrelaterade förändringar i innerörat ligger bakom många av dessa fall​. Med åren förändras balanskristallerna och de strukturer som håller dem på plats, vilket kan göra att kristallerna lättare lossnar. Kristallsjuka är därför starkt kopplat till högre ålder: det förekommer praktiskt taget inte hos barn, blir vanligare i medelåldern och mycket vanligt hos äldre​. En sammanställning av riskdata visar att risken för kristallsjuka ökar från 0% hos barn till omkring 30% vid 60 års ålder och över 50% vid 80 års ålder​.I cirka 30% av fallen kan man identifiera någon bidragande orsak eller riskfaktor​. Här är några kända faktorer som ökar risken för att drabbas av kristallsjuka:

• Hög ålder: Som nämnt är åldrande en betydande faktor. Många insjuknar första gången i 50–60-årsåldern eller senare. Äldre personer drabbas oftare än yngre – uppskattningsvis två av tre som får kristallsjuka är kvinnor i postmenopausal ålder​
  (se även punkt om kön nedan).

• Tidigare skalltrauma eller kraftigt slag mot huvudet: Kristallsjuka kan utlösas av en huvudskada, till exempel en hjärnskakning. Risken ökar markant efter trauma – studier visar upp till 8 gånger högre risk att få kristallsjuka dagarna/veckorna efter en skallskada​. Även relativt lindriga slag mot huvudet kan i vissa fall rubba kristallerna.

• Andra inneröresjukdomar: Tillstånd som påverkar innerörat kan bana väg för kristallsjuka. Exempelvis har personer med Ménières sjukdom, vestibularisneurit (virus på balansnerven) eller migränrelaterad yrsel ökad risk (cirka 5 gånger högre) att drabbas​. Även generell hörselnedsättning eller tidigare öronoperationer kan öka risken.

• Vitamin D-brist: Flera studier har funnit ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och kristallsjuka. D-vitamin spelar en roll för kalciumbalansen i kroppen och därmed bildning/upplösning av kalkkristaller. Personer med vitamin D-brist har ungefär dubblerad risk att få återkommande kristallsjuka​. Glädjande nog tyder viss forskning på att tillskott av D-vitamin hos de med brist kan minska risken för återfall av kristallsjuka​.

• Benskörhet (osteoporos): På liknande sätt har bensköra individer en ökad benägenhet för kristallsjuka (ungefär dubbelt så hög risk)​. Detta kan hänga ihop med kalciumomsättningen – benskörhet och D-vitaminbrist går ofta hand i hand.

• Kön: Kvinnor drabbas något oftare än män. Ungefär två av tre som får kristallsjuka är kvinnor​. Exakt varför är inte helt klarlagt, men hormonella faktorer (t.ex. östrogenets inverkan på kalciumomsättning) kan spela roll. Kvinnor runt och efter klimakteriet utgör en stor andel av patienterna​.

• Längre sängläge/inaktivitet: Även om det inte är lika välstuderat, finns det indikationer på att långvarigt sängliggande eller stillaliggande (t.ex. efter en operation eller vid sjukdom) kan öka risken för kristallsjuka. Orsaken kan vara att kristallerna då får chans att klumpa ihop sig och lossna på grund av uteblivna huvudrörelser under lång tid​. Många upplever faktiskt sina första symtom på morgonen efter sömn eller efter en tupplur när huvudet legat stilla en längre stund​.

Det är viktigt att komma ihåg att oftast beror kristallsjukan inte på något allvarligt underliggande fel. Det är i grunden en mekanisk störning i örats balansorgan. Även om riskfaktorer som de ovan kan öka sannolikheten, kan vem som helst drabbas. I många fall hittar man ingen tydlig orsak alls, utöver naturligt åldrande.

Sammanfattningsvis uppstår kristallsjukan när balanssystemets kristaller lossnar, oftast på grund av åldersförändringar eller spontant. Vissa grupper – särskilt äldre kvinnor, personer som haft skalltrauma eller andra öronproblem, samt de med D-vitaminbrist/osteoporos – löper högre risk att drabbas. Tillståndet i sig är dock inte farligt, och att det kallas “sjuka” kan vara lite missvisande då det mer rör sig om en fysisk störning i balansorganet, inte en sjukdom orsakad av virus eller bakterier.

Olika typer av kristallsjuka

Kristallsjuka är ett samlingsnamn och kan yttra sig i olika varianter beroende på vilka delar av balansorganet som är påverkade och hur kristallerna beter sig. Innerörat har tre båggångar på vardera sida (en bakre, en främre och en lateralt/horisontellt orienterad) som registrerar rörelser i olika plan. Kristaller kan lossna in i vilken som helst av dessa gångar, och symtomen skiljer sig något beroende på vilken båggång som drabbats​. Dessutom kan kristallerna antingen röra sig fritt i gångens vätska eller fastna på känselsprötet inuti gången. Kristaller i bakre båggången ger oftast yrsel när man vrider huvudet åt ena sidan vid kristaller i en båggång. Kristaller i mellersta båggången ger oftast yrsel när man vrider huvudet åt båda hållen, även om man bara har kristaller på ena sidan. Dock är yrseln oftast mer intensiv åt ena hållet. Här är de huvudsakliga typerna av kristallsjuka och hur de skiljer sig:

• Bakre båggången (posterior BPPV): Detta är den vanligaste varianten – majoriteten av alla kristallsjuke-fall beror på att kristaller hamnat i den bakre (och nedre) båggången​. Bakre båggången påverkas vid rörelser som involverar att huvudet lutas bak såt eller framåt i förhållande till kroppen. Typiskt utlöstes yrseln i denna variant när man lägger sig ned eller reser sig upp, eller lutar huvudet bakåt (t.ex. tittar upp mot taket). Anfallen varar oftast <30 sekunder och åtföljs av roterande uppåtriktad nystagmus (ögonen rycker ofrivilligt i en karaktäristisk rörelse) som kan observeras av vårdpersonal​. Bakre BPPV behandlas vanligen framgångsrikt med Epleys manöver (en serie huvudrörelser bakåt/åt sidorna) som med hjälp av gravitation guidar kristallerna ut ur båggången. Denna variant svarar generellt mycket bra på behandling.

• Horisontella (laterala) båggången: Näst vanligast är kristallsjuka i den horisontella båggången. Här kan symtomen vara lite annorlunda. Yrseln utlöses ofta när man vrider huvudet åt sidan eller rullar runt i sängen från ena sidan till den andra. Vissa får kraftiga yrselanfall när de ligger på den ena sidan av kroppen. Nystagmusen (ögonryckningarna) vid horisontell BPPV är rent horisontell (sidvärtes) och kan slå antingen mot golvet eller mot taket beroende på kristallernas läge. Den horisontella varianten kan upplevas intensivare eftersom båda öronen kan stimuleras samtidigt när man vrider huvudet i sidled. Denna form behandlas med specifika rörelser i horisontalplanet, till exempel ”Barbecue roll”-manövern (där man stegvis rullar hela kroppen runt åt ett håll för att tömma ut kristallerna). Prognosen är god, men ibland krävs fler upprepade behandlingar än för bakre BPPV.

• Främre båggången (anterior BPPV): Det är mycket ovanligt att kristaller hamnar i främre båggången. Den främre (superiora) båggången aktiveras när man lutar huvudet framåt (t.ex. plockar upp något från golvet). Om kristaller lossnar här kan yrsel utlösas av sådana rörelser. Symtomen liknar bakre BPPV med kort snurryrsel, men nystagmusen tenderar att slå nedåt istället för uppåt. Främre kristallsjuka utgör bara ett fåtal procent av fallen och kan vara svårare att känna igen, men behandlingen består även här av repositioneringsmanövrar anpassade för främre båggångens plan. Ofta kan en modifierad Epley- eller en s.k. Deep Head Hanging-manöver användas för att åtgärda denna variant.

• Canalithiasis vs. Cupulolithiasis: Utöver vilken båggång som drabbas skiljer man också på hur kristallerna sitter i båggången. Den vanligaste situationen är canalithiasis, vilket betyder att kristallerna är lösa och flyter fritt i båggångens vätska. Det är denna situation som ger de klassiska kortvariga yrselattackerna med några sekunders latens (fördröjning) efter att man intagit provocerande position, och sedan avklingar inom en halv minut när kristallerna sjunker till botten​. Den andra, mer ovanliga varianten är cupulolithiasis, där kristallerna har fastnat på balansorganets känselspröt (cupula) inne i båggången. När man då rör huvudet åt ett visst håll drar de fastsittande kristallerna i känselsprötet direkt, vilket kan ge omedelbar yrsel utan latens och symtomen kan kvarstå så länge huvudet hålls i den provocerande positionen. Cirka 10% av alla kristallsjuke-fall uppskattas vara cupulolithiasis​. Cupulolithiasis förekommer oftare i den laterala (horisontella) båggången och kan vara lite mer svårbehandlad – ibland behövs snabbare eller kraftfullare rörelser (som Semont’s manöver, som utnyttjar acceleration) eller vibration för att lossna kristallerna från känselsprötet​. Trots att cupulolithiasis kan ge mer envisa symtom är även dessa fall oftast botbara med upprepade behandlingar.

• Ensidig vs. dubbelsidig kristallsjuka: Vanligen drabbas bara ena örats balansorgan åt gången. Man kan märka det genom att yrseln bara utlöses när man vrider huvudet åt ena hållet (t.ex. endast vid vridning åt höger men inte vänster). Dubbelsidig kristallsjuka – att båda öronens båggångar har lösa kristaller – är relativt sällsynt (ca 5% av fallen)​. Det inträffar oftast efter ett större skalltrauma som påverkat båda sidor samtidigt. Vid dubbelsidig påverkan kan man få yrsel av rörelser åt båda håll. Behandlingen är fortfarande repositionering, men man kan behöva behandla en sida i taget och rehabiliteringen kan ta lite längre tid. 

Som vi ser kan kristallsjukan ta sig många uttryck beroende på anatomin och fysiken i just ditt balansorgan. Den goda nyheten är att alla varianter av kristallsjuka idag kan behandlas effektivt​. Det som skiljer är främst vilken typ av manöver eller teknik som behövs för att flytta just dina kristaller rätt. En erfaren terapeut kan genom tester avgöra vilken båggång (och om det rör sig om lösa eller fastsittande kristaller) som är orsaken, och därefter välja rätt behandlingsteknik. 

Behandling av kristallsjuka

Låt Naprapatlandslaget ta hand om din kristallsjuka. Kristallsjuka (BPPV) är en av de vanligaste orsakerna till yrsel. Naprapatlandslaget har gedigen erfarenhet av att framgångsrikt behandla detta tillstånd och betraktas som experter på området. Våra legitimerade naprapater använder beprövade tekniker för att återställa balansen i innerörat, så att du snabbt kan må bättre.

Behandlingsmetoder

• Repositioneringsmanövrar (t.ex. Epleys manöver) – Speciella huvud- och kroppsrörelser som guidar de lösa kristallerna tillbaka till sin rätta plats i innerörat​. Genom denna metod avlägsnas orsaken till yrseln och symtomen lindras effektivt.
• TRV-stol –  Naprapatlandslaget erbjuder även behandling med TRV-stol, en avancerad stol som används för att exakt styra huvudets rörelser och effektivt behandla kristallsjuka. Genom kontrollerade rotationer och lutningar hjälper stolen till att förflytta lösa kristaller ur innerörats båggångar, vilket snabbt lindrar yrsel.

Fördelar med TRV-stolen:

• Hög precision & snabb effekt – Behandlingen är mer träffsäker än manuella metoder och många blir symtomfria efter ett enda besök.
• Effektiv vid svåra fall – Kan behandla återkommande eller envisa kristallsjukeanfall genom små accelerationer som lösgör fastsittande kristaller.

Skonsam & anpassningsbar – Passar även patienter med begränsad rörlighet, då stolen gör hela arbetet utan att belasta nacke eller rygg.

Egenvård och rehabiliteringstips

• Egen övning med Epleys manöver – Naprapaten kan visa hur du utför repositioneringsövningar själv. Genom att upprepa manövern hemma vid behov kan du hjälpa kristallerna att hålla sig på plats och påskynda återhämtningen​.

• Ta det lugnt efter behandlingen – Samma dag bör du undvika hastiga huvudrörelser och att böja dig framåt​. Under de närmaste nätterna kan det vara klokt att inte sova på den sida som utlöst yrseln​, så minskar risken att kristallerna rubbas på nytt.

• Balans- och nackövningar – Fortsätt med eventuella balansövningar eller lättare nackstretching som din naprapat rekommenderat. Dessa övningar hjälper hjärnan att vänja sig och kan förbättra din balans samt förebygga framtida besvär.

• Fallförebyggande åtgärder vid yrsel – Skulle du känna av yrsel hemma, res dig upp försiktigt och se till att ha något stadigt att hålla i​. Sätt dig ned om du blir yr och undvik plötsliga rörelser – på så sätt minimerar du risken för att ramla om balansen sviktar.

• Uppföljning vid återfall – Kristallsjuka kan i vissa fall komma tillbaka efter några veckor eller månader​. Om du märker att yrseln återvänder med tiden, kontakta Naprapatlandslaget för en ny bedömning. Ofta kan en upprepad behandling snabbt få bukt med besvären igen.

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Naprapatlandslaget strävar alltid efter att ge dig en trygg och effektiv lösning för dina balans- och yrselbesvär​. Med 73 kliniker och över 300 000 behandlingar per år ​har vi den erfarenhet och kompetens som krävs för att ta hand om dig på bästa sätt. Tveka inte att söka hjälp – hos Naprapatlandslaget är du i goda händer genom hela behandlingsprocessen, från första undersökning till uppföljning, så att du kan återgå till en vardag utan yrsel.

Artikelförfattare

Pontus Melchert Lindell är legitimerad naprapat samt akupunktör. Han är grundare till kliniken i Sickla år 2009.
Han tycker det är stor tjusningen med att arbeta som naprapat, både med elitidrottare och ”kontorsråttor”. Pontus är en van föreläsare inom ergonomi och generell hälsa mot grupper och företag. När han inte är på kliniken tar han hand om sina barn och sjunger och spelar piano. Önskar du tid hos Pontus hittar du honom här. 

Välkommen att boka tid!