Muskulära spänningar och andra orsaker till ont i käken
Ont i käken kan bero på många saker och kan ge upphov till problem med att gapa, tugga eller en konstant molande värk oavsett position i käkleden. Tänder, käkleden, körtlar i halsen samt muskler i käke och hals är alla möjliga bakomliggande orsaker till värk i käken.
På denna sida kan du läsa mer om följande:
Orsaker till ont i käken
Som nämnt inledningsvis är det en mängd olika faktorer som kan påverka käken och skapa problem med smärta i området. För oss som diagnostiserar och behandlar besvär relaterade till muskel och led är det själva käkleden och de muskler och områden i nacken som påverkar denna som står i fokus. Men vi ska även titta på andra orsaker till käksmärta:
Ont i käken på grund av spänningar och låsningar i nacke och käke
När värken i käken kommer från själva käkleden är det i regel enkelt att ställa denna diagnos; smärtan är lokalt över leden på ena sidan (höger eller vänster), det är problem att gapa högt, käken kan låsa sig och det kan komma knäpp-ljud från leden då disken som ligger i leden inte får rätt placering i ”äggleden”. Problemet uppstår i regel över tid och utan föranledande trauma. Själva tandbettet (ocklusionen) kan påverka käkleden om tänderna är sneda och varje tuggrörelse skapar en osymmetrisk och belastande rörelse i käklederna.
En annan orsak till problemet är spänningar i käkens muskulatur samt nacken, som indirekt påverkar käklederna. Testa själv med huvudet i ett neutralt läge att öppna och stänga munnen så att tänderna slår samman. Sedan lägger du huvudet på sned och gör samma sak. Känner du att tänderna inte möte på rätt sätt när du då tuggar? Detta är för att det är många muskler och bindvävshinnor som till sist påverkar käkledernas rörelse. När vi behandlar käk-problematik på kliniken är nackens funktion tillsammans med musklerna i käken något att det vi undersöker.
Ont när jag gapar och ont när jag tuggar/biter:
Som beskrivet ovan relateras detta ofta till bettet och käkleden. Men det kan även påverkas av exempelvis tandhälsa, se fortsättningen:
Tandvärk och ont i käken
Alla som haft ont i en tand vet att det kan vara ganska smärtsamt, och många har upplevt en dov smärta inte bara i eller vid själva tanden, men lite mer utspritt i området. Speciellt vill underliggande visdomständer kunna trycka på strukturer som leder till känningar i käkleden. Om man inte hittar något i undersökningen angående bettet eller funktion från nacken, kan tandläkaren hjälpa till att undersöka tandstatus, med röntgen för att se hur det står till med bland annat visdomständer eller annan problematik som kan ge utslag mot käken.
Halsfluss och värk i käken
Inflammation och andra tand-relaterade besvär kan alltså ge upphov till ont i käken. En infektion i halsen, bakteriell eller viral, kan också ge smärta till käken. Har du någonsin haft problem med halsmandlarna kan du kanske ha upplevt detta. Är detta orsaken känner man självklart smärta och sårig hals, som även ger en molande smärta mot käken. Läkaren kan hjälpa dig att undersöka saken, och kan skriva ut antibiotika vid en bakteriell infektion. Är det virus läker det av sig själv på någon vecka.
Inflammation i käken
En äkta inflammation har tecknen som rodnad, smärta, svullnad, värme samt funktionspåverkan som sina följesvänner (kliniska tecken på inflammation). Vid en äkta inflammation ger läkaren antiinflammatoriska läkemedel. Har man en klinisk inflammation brukar man förstå att det är något man borde uppsöka läkaren för; smärtorna och allmänsymptomen är så pass påtagliga.
Problem med balans, hörsel och käksmärta
Har man en påverkan på käkens/ansiktets sensorisk (känsel), motorik (lite slappare i mimiken på ena sidan), och har värk i öra/ käke och eventuellt ringning i örat, ska man dra ”öronen” åt sig. Detta kan vara tecken på akustikusneurom, som är en sällsynt form för godartad tumör i innerörat. Eftersom innerörat är sätet för tumören påverkar det gärna hörsel och balans, då hörsel- och balansnerven ligger här. Har du dessa symptom ska du utredas hos öron/näsa/hals-specialist. Även om det är en godartad form för tumör, kan en växande sådan göra skada, och ska omedelbart behandlas. Är du osäker, kolla med din läkare.
Behandling av ont i käken
Om orsaken till käksmärtan är av muskel- och ledart, kan naprapaten hjälpa dig att undersöka och behandla de ”funktionsfel” man hittar. De stora tuggmusklerna vid käken har ofta spänningar vid dessa fall, och man kan även påverka de mindre tuggmusklerna invändigt i munnen, terapeuten har då på sig plasthandskar. Även nacken och halsens muskulatur kan ha spänningar som leder till funktionella besvär som leder till smärta eller gap/tuggsvårigheter i käken. Om vi anser att du skulle haft en check hos tandläkare, öron-näsa-hals-specialist eller annan vård istället eller samtidigt som vår behandling, upplyser vi om det.
Behandlingen hos oss ska minska spänningen i muskler som skapar spänningar och felaktigt bett och rörelse i käkleden, och syftar till att normalisera nackens position och funktion, så att käken rör sig på ett optimalt sätt. Vi åstadkommer detta med justeringar av stela leder, och muskelbehandling genom att trycka på spända muskler och med medicinsk akupunktur.
För läkning krävs alltid god cirkulation för att ge näring och syre till vävnader, och transportera bort slagg. Vi söker alltid att förbättra lymfflödet vid käkproblem relaterat till spända muskler för att minska smärtan.
Egenbehandling och tips för ont i käken
Om det är ett muskulöst problem som skapat värken i käken, är det ofta en ökad spänning i tuggmusklerna som har delaktighet i detta. Orsaken till det är som regel en ökad stress, som leder till ett omedvetet ”bitande”. Detta kan ske på dagtid eller nattetid i sömnen, och med eller utan gissning av tänderna (bruxism). Egenbehandlingen är avslappning av käkens muskler och spänningsgraden i kroppen generellt, och självklart i bästa fall att man närmar sig en lösning för de mentala/ emotionella bakomliggande orsakerna till att spänningarna uppstått. För detta kan det vara bra att besöka någon terapeut som kan hjälpa med detta.
Övningar
Bettskena
Ibland kan en bettskena vara en del av lösningen, rådgör dig med din tandläkare och din terapeut om detta kan vara en del av lösningen för dig.
[templatera id=”28774″]
Anatomi/uppbyggnad
Själva käkleden är den led som möjliggör rörelse i käken så att vi kan öppna och stänga munnen, tugga och prata. Leden består av det många kallar ”käken” eller ”käkbenet” (mandibulae) samt den delen av kraniet som detta benet leder mot (temporalbenen). Käkleden är självfallet bilateral, det vill säga att den finns både på höger och vänster sida. Mellan mandibuale och kraniet ligger det en disk som gör rörelsen smidig och förhindrar slitage. Sättet leden rör sig vid öppning och stängning av munnen gör att den kallas en äggled; ledytorna ”rullar” mot varandra.
”Getskägget” och hur du kan känna ledens rörelse
Det finns en mängd olika muskler som samverkar i rörelsen av käken; vissa muskler öppnar munnen och andra stänger den. I tillägg till musklerna runt om själva käkleden, finns det många muskler i bland annat halsen, som påverkar käken, svalget och tungbenets rörelser. Du kan själv känna själva käkledens rörelser genom att lägga dina långfingrar bakom utbuktningen som löper bakåt framför öronöppningen (kuriosa: utbuktningen hetter tragus på latin från tragos, som betyder getskägg. Detta på grund av området som kan se ut som ett getskägg. Titta själv på en kompis och se om du ser ”getskägget”). Öppna och stäng käken medan du håller dina fingrar där så känner du hur det öppnas och stängs i leden.
Nerverna som styr käken
Tuggmuskulaturen styrs i huvudsak av en nerv från hjärnan (kranialnerv) som kallas trigeminus. Trigeminus är en tjock nerv och har sitt namn från att den är tredelad, den ena gör att vi känner känsla vid ögonen/ panna, en andra i överkäken, medan den tredje delen (mandibularis) sköter den viktigaste tuggmuskulaturen. Det finns en diagnos som heter trigeminusneuralgi, som är nervsmärta i denna nervens utbredningsområde. Trigeminusneuralgi är en orsak till smärta i käke och ansikte.
Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget
Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter.
Artikelförfattare Ole A. Haslestad
Referenser
- Wieckiewicz, Mieszko; Boening, Klaus; Wiland, Piotr; Shiau, Yuh-Yuan; Paradowska-Stolarz, Anna (2015). Reported concepts for the treatment modalities and pain management of temporomandibular disorders. The Journal of Headache and Pain, 16(1), 106–. doi:10.1186/s10194-015-0586-5
- Suenaga, Shigeaki; Nagayama, Kunihiro; Nagasawa, Taisuke; Indo, Hiroko; Majima, Hideyuki J. (2016). The usefulness of diagnostic imaging for the assessment of pain symptoms in temporomandibular disorders. Japanese Dental Science Review, (), S1882761616300205–. doi:10.1016/j.jdsr.2016.04.004
- Kim, Doori; Ko, Seong-Gyu; Lee, Eun-Kyoung; Jung, Boyoung (2019). The relationship between spinal pain and temporomandibular joint disorders in Korea: a nationwide propensity score-matched study. BMC Musculoskeletal Disorders, 20(1), 631–. doi:10.1186/s12891-019-3003-4
- Armijo-Olivo, S.; Pitance, L.; Singh, V.; Neto, F.; Thie, N.; Michelotti, A. (2015). Effectiveness of Manual Therapy and Therapeutic Exercise for Temporomandibular Disorders: Systematic Review and Meta-Analysis. Physical Therapy, (), ptj.20140548–. doi:10.2522/ptj.20140548