”Allt” du behöver veta om ont i knät
Knäsmärta kan vara orsaka av flera saker, och komma av trauma eller överbelastning. Beroende på vad det är för typ av skada gäller olik behandling och approach, men ofta kan man bli smärtfri med naprapatisk behandling och eller träning.
På denna sida kan du läsa mer om:
- Svullet knä
- PFSS – vad är det?
- Vad är hopparknä?
- Varför får man löparknä?
- Kan man göra något åt artros i knät?
- Rehabilitering vid menisk och korsbandsskador
- Ont i knät vid olika rörelser
- Behandling
- Rehabilitering och träning
Vad är orsaken till att det uppstår problem?
Huvudsakligen är det två orsaker till knäsmärtor; akut trauma eller överbelastningsskador. Trauman uppstår ofta inom idrotten, eller om man på annat sätt får ett stort yttre våld mot knät. Skador på korsband och menisk kan vara resultatet av sådana trauman (macro-våld). Överbelastningsskador är microvåld-skador som uppstår då någon del av leden får repetitiva belastningar som nöter på en struktur så att det uppstår smärta. Orsaken till detta är en dåligt fungerande funktion i leden eller annan led som gör att krafterna inte fördelas som de ska.
Sedan finns andra medicinska orsaker till knäproblem, där en inflammation sätter sig i knä(-n) och eller andra leder, men där orsaken inte är trauma mot själva knät, utan mer systemisk.
Ett överansträngt knä – vad är det?
Överansträngning är ett begrepp som används ofta. Kort sagt kan man säga att när en struktur får en högre belastning än vad den klarar av, kan det uppstå en överbelastning eller överansträngning. Den viktigaste frågan att ställa vid en överbelastning är; varför har den uppstått, och hur gör jag nu för att minska belastningen initialt, och bättra funktionen på sikt?
Inflammation i knät
Inflammation är ett begrepp som ofta används slarvigt som ett paraplybegrepp för överbelastningssmärta (som också är en allmän och slarvig diagnos i sig). Inflammation kommer från inflama (eldig) och betyder att knät har en inflammatorisk process. De klassiska tecken på en inflammation är rodnad, svullnad, värme, smärta och funktionsnedsättning. Man kan ha inflammation i knät, men detta är ovanligt. Om du har ont i knät vill du veta VAD som gör ont och VARFÖR, och inte nöja dig med att ”det är en inflammation.” Man kan som tidigare nämnts ha en äkta inflammation, men det tillhör ovanligheterna.
Svullet knä
Svullnad är ett klassiskt inflammationstecken, men en svullnad kan uppstå även vid andra problem. Vid ett akut trauma uppstår blödning som ger svullnad. Även överbelastningsskador i form av micro-trauma kan ge svullnad. Detta är ett symptom på att knäleden inte fungerar optimalt.
Undersökning kan ge dig svar på vad det är, och fram till du får en diagnos så bör du vara försiktig med hög belastning på ett svullet knä, i synnerhet om det utlöser smärta. När orsaken till svullnaden är eliminerad och kroppen fått återhämtat sig ska en svullnad gradvis försvinna. Behandling av vadmuskulaturen och hemövningar i form av tåhävningar är stödjande då det leder till bättrad cirkulation av blod och lymfa upp mot hjärtat.
PFSS – vad är det?
PFSS står för patello-femoralt-smärt-syndrom, alltså smärta/ syndrom från området vid knäskålen/ lårbenet. Detta ger som du förstår ingen uppgift om vad det egentliga problemet är eller vilken specifik struktur som är drabbad på vilket sätt. Diagnosen är inte så användbar som att hitta det verkliga problemet och varför det uppstått, vi tycker därmed att den som får diagnosen PFSS ska leta vidare till de får en mer lösningsorienterad närmande på problemet.
Vad är hopparknä?
Senan som förbinder knäskålen mot skenbenet (patellaesenan) ska tåla stora krafter; hela främre lårmuskeln (quadriceps) fäster in i knäskålen och vidare i skenbenet genom patellaesenan. Om krafterna som uppstår där senan möter skenbenet blir för stora, blir det micro-trauma som leder till smärta i sen-infästningen. Eftersom hoppare (längdhoppare, höjdhoppare osv) har en hög belastning på knät har hopparknä namngetts tillståndet.
Det är dock inte bara hoppare som kan få problem med detta, alla knän som inte fungerar så att krafterna fördelas optimalt kan få detta (eller andra) problem. Titta på tennisspelare exempelvis, det är ganska vanligt att de går med en tejpbit runt när för att avlasta sitt ”hopparknä”. En bild på hur dessa stöd ser ut och hur du kan tejpa själv kan du se här. Behandling och rehabilitering av hopparknä går vi igenom senare i denna artikeln, men är har du just symptom på hopparknä, är denna artikeln specialskriven för detta.
Varför får man löparknä?
På utsidan av lårbenet löper en sena som fäster ned på vadbenet. Där senan går på utsidan av lårbenet kan knölen på lårbenets utsida irritera senan när benet sträcks och böjs, vilket leder till smärta på utsidan av knät. Eftersom skadan oftast uppkommer av återkommande belastningar vid löpning, har den fått namnet löparknä. Nu kan man se denna åkomma på två sätt; antingen att knät smärtar för att man sprungit mycket, eller att kroppen inte rör sig som den ska, och det uppkommer belastning som följd av detta. Mer om detta under ”behandling” och ”träning” nedan. Söker du mer information om just löparknä, läs denna artikeln.
Smärta insida knä, vad kan det tyda på?
Relativt vanligt ser vi att knäsmärta kan sitta på insidan av knät. Detta tyder ofta på en irriterad menisk på insidan (medial menisk), eller att ledbandet som löper mellan lårbenet och skenbenet (mediala colateral-ligamentet) är irriterat.
Om det inte är ett akut trauma där man misstänker att en eller båda av dessa strukturer gått sönder, ligger det närma att tänka att det är en lättare irritation (micro-trauma) som utlöst för att knät inte är helt stabilt och rör sig optimalt. Igen: det är viktigt att undersöka hela kroppen och inte bara knät – ont på insida knä kan exempelvis uppstå om höften är ostabil och skinkmuskulaturen inte ”kopplar på” som den ska. Detta resulterar i att knät åker inåt när man sätter ned foten, och på sikt leder detta till att ledband/menisk, eller andra strukturer på insidan ömmar. Lösningen i detta fallet är att rätta till problemet i ländrygg höft.
Ont utsida knä
På knäts utsida kan man få smärta vis problem med laterala menisken, eller vid löparknä. Det finns även ett ledband som går på utsidan av knät som kan vara påverkat och som i så fall kan skapa smärta.
Ont baksida knä
Baksidan av knät gör ofta ont på grund av cirkulatoriska orsaker – spänningar i muskler som popliteus och gastrocnemius gör att det blir försämrad transport av vätska från knät. Detta leder till spänning och högt tryck vilket smärtar. Ofta vill stillasittande försämra detta då man ytterligare försämrar transport av blod och lymfa från knät. Mer sällan är en större ansamling av vätska på baksidan av knät vid en så kallad Bakers cysta, vilket oftast går bort av sig självt.
Kan man göra något åt artros i knät?
Artros i knät ger gärna stelhet i knät och smärta vid belastning, men även vilovärk. Många tänker att artros är en degenerativ (nerbrytning) process i knät som man inte kan göra något åt, men forskning visar att träning är effektivt för att förebygga och bättra artros. Vi ser på våra kliniker en markant skillnad vid behandling av artos, då den största orsaken till smärta INTE beror på slitage på brosk, men en påverkan på vävnaden runt leden, den så kallade peri-artikulära vävnaden. Med rätt behandling och rehabilitering är det goda förutsättningar för att dina problem kan bättras.
Rehabilitering vid menisk och korsbandsskador
När en skada gett så stor påfrestning att menisk och eller korsband slits helt eller delvis av, krävs det vila och senare smart rehabilitering för trygg och effektiv läkning. Vi rekommenderar att du får hjälp med både behandling och rehab-program. Sjukgymnasten som specialiserar sig på detta ger god hjälp. Vår bok Smärtfri som du får köpt på våra kliniker ger dig ytterligare övningar vid rehab av knä eller andra smärttillstånd.
Ont i knät vid olika rörelser: när jag sitter på huk, böjer knät, går i trappor, sitter stilla, går och springer
Beroende på vilka strukturer som smärtar och hur de belastas, ger smärta vid olika rörelser en indikation på vad som är problemet. Problem med huksittande kan indikera spänningar i vadmuskulaturen, låsning i skenben/vadben, meniskproblem med mera. Har du problem att gå i trappor kan detta tyda på samma problematik, eventuellt påverkan genom exempelvis artros. Belastning som att gå eller springa kan ge olika typer av smärta, läs mer ovan om löparknä, hopparknä med mer. Ta kontakt med oss så kan vi undersöka dig och hjälpa dig hitta varför du fått ont och inte minst, hur du kan göra för att bli smärtfri.
Hur undersöker jag knät?
Har du en akut skada där knät svullnar kraftigt, rekommenderar vi att du får knät undersökt av en ortoped (läkare med specialisering i leder) med lämplig röntgen-bild. Vi hjälper dig efter det akuta omhändertagandet eller vid alla typer av knäproblem som inte kräver operationer eller annan vård från läkarvården. Hos oss undersöker vi vilka muskler och leder som kan tänkas påverka dina rörelser så att knät blivit överbelastat. Du får undersökning, behandling och rehabiliteringsprogram.
Behandling av knäsmärta
Behandlingen av knäproblematik syftar till att skapa förutsättningar för kroppen att röra sig utan kompensationer som leder till överbelastning. När alla leder rör sig bra och du har ”muskelkontakt”, så skapas förutsättningar för att knät håller sig skadefritt och smärtfritt, eller tillåts läka om du redan har ont. Vår behandling följer en plan som läggs på bakgrund av undersökning och skadeproblematik. Ledjusteringar, akupunktur och muskelbehandling är våra vanligaste redskap för att återskapa knät och kroppens optimala förutsättningar.
Rehabilitering och träning
Det finns en mängd olika övningar som stärker knät, beroende på vilken typ av skada eller smärtproblematik du har och i vilket skick du är i. Här är några generella övningar du kan testa:
Tåhäv:
Stärker vadmusklerna, som är viktiga för funktionen i knät. Gör 30-90 repetitioner per dag
Fotcirklar:
Denna övning stimulerar olika delar av vad, vrist och fot till en förbättrad funktion. Lägg dig på rygg med det ena benet utsträckt. Håll i det andra benet med 90 graders vinkel i knäleden. Den foten som nu hänger löst är den som ska tränas. Gör cirkulära rörelser med foten, 30 cirklar medurs och 30 cirklar moturs. Sista delen består av att böja foten mot näsan och bort från näsan, totalt 3 repetitioner.
Nedan följer en videosammanfattning av vad du kan göra när du har ont i knät:
Hur fungerar knäleden?
Knät är kroppens största led och ska tåla stora belastningar. Stora delen av kroppsvikten kommer att bäras av knäna vid varje steg vi tar. Knäleden består av lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) som vätter mot varandra. Mellan dessa skelettdelar finns ledbrosk och menisker som verkar bland annat som ”stöt-absorberare”. Knäskålen ligger och glider på lårbenets nedre del och fäster in i skenbenet via en kraftig sena. I tillägg har vi ett vadben (fibulae) som fäster in i skenbenets yttre del. Denna leden mellan fibulae och tibia glöms ofta bort, men vissa knäproblem stammar från en låsning mellan dessa.
Knäleden har sin huvudsakliga rörelse som en gångjärns-led (Ginglymus-led) – benet sträcks och böjs – men det finns även andra viktiga rörelser i knät, bland annat vrids knät lite grann vid böjning/ sträckning av benet; lårbenet och skenbenet vrids mot varandra. Knät påverkas som alla andra delar av kroppen – av alla andra delar av kroppen. Vid rehabilitering av knäskador är det således viktigt att undersöka bland annat ryggen, höften och foten, då dessa i stor grad påverkar knät. Mer om detta längre ned i artikeln.
F.A.Q.
● Hur känns inflammation i knät?
Ett inflammerat knä är svullet, ont, och eventuellt lite varmt och med viss rodnad. I tillägg påverkar det funktionen och smärtar. Ett smärtande knä är dock som regel ingen inflammation, men oftast en överbelastning.
● Hur känns det när man har ont i menisken?
En meniskskada känns som regel igen om det föreligger smärta i knät, tillsammans med svullnad och en låsningskänsla.
● Hur lång tid tar det för knä att läka?
Det beror på vad som är problemet och hur duktig du är på rehabilitering, avlastning och om du får behandling eller inte.
● Kan man träna om man har ont i knät?
Den generella rekommendationen är att man ska undvika smärta. Ibland ska man se bort ifrån denna regel, men detta bör man göra i samråd med en terapeut. Om man ignorerar smärta kan det bli värre.
● Hur vet jag om jag har artros i knät?
Är du stel även när du vilar, och har problem med smärta i knät, då kan det röra sig om artros. Även om artros är en nedbrytning av ledbrosken, så är det mycket att hämta på rätt rehab och behandling. Det är nämligen muskler och bindväv som orsakar största delen av smärtan – så även de med artros kan bli bättre eller smärtfria med rätt strategi.
Artikelförfattare
Ole A. Haslestad är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter.
Artikelförfattare Ole A. Haslestad